Ekonomisk förening: så fungerar den
En ekonomisk förening är ett företag som ägs och styrs av sina medlemmar. Den finns för att ge medlemmarna ekonomisk nytta, inte för att ge vinst till utomstående ägare.
Vad är en ekonomisk förening?
En ekonomisk förening driver en ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i, till exempel som kunder, leverantörer, anställda eller boende. Det är den form svenska kooperativ oftast har: konsumentföreningar, lantbrukskooperativ, bostadsrättsföreningar, fiberföreningar, arbetskooperativ och personalkooperativ.
Reglerna finns i lagen om ekonomiska föreningar. Den är i stora drag byggd på samma sätt som aktiebolagslagen, men med en avgörande skillnad: makten följer medlemskapet, inte kapitalet.
Grundreglerna i korthet
| Område | Vad som gäller |
|---|---|
| Antal medlemmar | Minst tre medlemmar som inte är investerande medlemmar (2 kap. 1 §). Både personer och företag kan vara medlemmar. |
| Öppenhet | Föreningen ska vara öppen för nya medlemmar som kan delta i verksamheten (4 kap. 1 §). Styrelsen beslutar om ansökningar om inte stadgarna säger annat. |
| Rösträtt | En medlem, en röst, om inte stadgarna säger annat (6 kap. 3 §). |
| Insats | Varje medlem betalar den insats stadgarna anger. Insatsen är föreningens motsvarighet till aktiekapital, men det finns inget lägsta belopp i lagen. |
| Styrelse och revisor | Föreningen ska ha en styrelse och minst en revisor. Styrelsen ska ha minst tre ledamöter. |
| Registrering | Hos Bolagsverket inom sex månader från bildandet (2 kap. 2 §). Innan registreringen kan föreningen inte ingå avtal i eget namn (2 kap. 4 §). |
| Ordinarie stämma | Inom sex månader efter räkenskapsårets slut (6 kap. 9 §). Kallelse senast fyra veckor före, tidigast sex (6 kap. 17 §); stadgarna kan tillåta ned till två veckor. |
| Medlemsförteckning | Styrelsen ska föra en förteckning med namn, adress, inträdesdatum och insats (5 kap.). Den ska sparas i minst sju år efter upplösning. |
| Ansvar | Bara föreningens tillgångar svarar för föreningens skulder (1 kap. 9 §). Medlemmarna riskerar i princip bara sin insats. |
Medlemskapet
- Bli medlem: den som kan delta i verksamheten har som huvudregel rätt att bli medlem. Föreningen får säga nej om personen inte kan väntas delta, inte uppfyller rimliga krav eller om det finns särskilda skäl (4 kap. 2 §).
- Gå ur: en medlem kan säga upp sig. Stadgarna kan kräva att man stannar upp till två år efter inträdet (4 kap. 7 §). Medlemskapet upphör vid utgången av det räkenskapsår som slutar tidigast en månad efter uppsägningen, eller längre om stadgarna säger så (4 kap. 9 §).
- Uteslutas: bara den som grovt brutit mot sina skyldigheter, slutat delta i verksamheten eller inte längre uppfyller kraven kan uteslutas, och det är stämman som beslutar om inte stadgarna säger annat (4 kap. 8 §).
- Insatsen tillbaka: när medlemskapet upphör har medlemmen rätt att få tillbaka sin insats enligt reglerna i 10 kap., normalt efter nästa årsredovisning och förutsatt att föreningens ekonomi tillåter det.
Pengarna: insats, avgift och överskott
- Medlemsinsats: beloppet står i stadgarna. Det kan vara hundra kronor eller hundratusentals, beroende på verksamhet.
- Medlemsavgift: en löpande avgift, också enligt stadgarna. Den betalas inte tillbaka.
- Förlagsinsatser: ett sätt att ta in kapital från medlemmar eller utomstående utan att ge dem rösträtt.
- Överskott: kan sparas i föreningen, gå tillbaka till medlemmarna i förhållande till hur mycket de deltagit (återbäring eller efterlikvid) eller delas ut på insatserna (insatsränta). Grunden för fördelningen ska stå i stadgarna (3 kap. 1 §).
Skatt och bokföring
- En ekonomisk förening är ett eget skattesubjekt och betalar bolagsskatt på sitt överskott, samma skattesats som aktiebolag.
- Föreningen är bokföringsskyldig och ska upprätta årsredovisning. Större föreningar skickar in den till Bolagsverket; kontrollera vad som gäller för er storlek.
- Registrera F-skatt, moms och arbetsgivaravgifter hos Skatteverket via verksamt.se när det behövs.
- Verklig huvudman ska anmälas till Bolagsverket inom fyra veckor efter registreringen.
Styrelsens ansvar
Styrelseledamöter och vd omfattas av samma regler om jäv, lojalitet och skadestånd som i aktiebolag (21 kap.). Den som handlar för föreningen innan den är registrerad kan bli personligt ansvarig (2 kap. 5 §). Läs mer i guiden styrelsens arbete.
Vad kostar det?
- Inget krav på startkapital. Insatsen bestämmer ni själva.
- Registreringsavgift till Bolagsverket, lägre via verksamt.se än med blankett. Aktuell avgift finns hos Bolagsverket.
- Revisor: en liten förening kan ha en lekmannarevisor, det vill säga en kunnig medlem. Större föreningar behöver auktoriserad revisor.
När passar en ekonomisk förening?
- Ni vill driva något tillsammans, till exempel ett kooperativt företag, en gemensam inköpsorganisation eller en delad tjänst.
- Alla som deltar ska ha samma inflytande, oavsett plånbok.
- Ni vill att nya medlemmar ska kunna gå med, utan att någon behöver köpa aktier av någon annan.
- Ni vill att överskottet ska gå till dem som skapat det.
Behöver ni rådgivning? Coompanion ger kostnadsfri rådgivning till dem som vill starta kooperativ.
Vanliga frågor
Hur många behövs för att starta en ekonomisk förening?
Minst tre medlemmar som inte är investerande medlemmar. Medlemmarna kan vara både privatpersoner och företag.
Behövs startkapital i en ekonomisk förening?
Nej, lagen kräver inget lägsta kapital. Medlemmarna betalar den insats som stadgarna anger, och beloppet bestämmer ni själva.
Är medlemmarna personligt ansvariga för skulderna?
Nej. Bara föreningens egna tillgångar svarar för föreningens skulder. Medlemmen riskerar i princip bara sin insats.
Betalar en ekonomisk förening skatt?
Ja. Föreningen är ett eget skattesubjekt och betalar bolagsskatt på sitt överskott, samma skattesats som aktiebolag.
Vad händer med insatsen när jag går ur?
Du har rätt att få tillbaka din insats enligt reglerna i lagen, normalt efter nästa årsredovisning och om föreningens ekonomi tillåter det.
Officiella källor
Reglerna kan ändras. Kontrollera alltid hos Skatteverket, Bolagsverket eller verksamt.se.