Sju myter om föreningar, och vad som faktiskt gäller

Myt 1: "Föreningar får inte tjäna pengar"

Jo. En ekonomisk förening är ett företag som ska ge medlemmarna ekonomisk nytta. En ideell förening får ha intäkter, driva kafé, sälja tjänster och ha anställda. Skillnaden mot ett bolag är inte om det blir pengar, utan vart pengarna går: till verksamheten och medlemmarna, inte till utomstående ägare.

Myt 2: "Föreningar är långsamma och byråkratiska"

En förening behöver ett årsmöte om året och en styrelse som träffas när det behövs. Det är inte mer än ett aktiebolag, som också har bolagsstämma, styrelse och protokoll. Långsamheten kommer av att fler får vara med och bestämma. Det är inte en brist, det är poängen.

Myt 3: "Föreningar kan inte växa"

Coop, Arla, Lantmännen, HSB, Riksbyggen och Folksam är alla föreningar eller kooperativ. Några av Sveriges största verksamheter är medlemsägda. De växte utan att någon behövde köpa aktier.

Myt 4: "Ingen vill sitta i styrelsen"

Det stämmer ofta, men det beror på hur arbetet är upplagt. Delas jobbet upp i små, tydliga uppgifter, hålls mötena korta och känns det roligt, finns det nästan alltid folk. Läs våra tips i styrelsens arbete.

Myt 5: "Man blir personligt ansvarig för skulderna"

Nej. Både i ideella och ekonomiska föreningar är det föreningens tillgångar som svarar för skulderna, inte medlemmarnas. Styrelsen har ett ansvar att sköta ekonomin, precis som i ett bolag, men medlemmen riskerar inte sitt eget hus.

Myt 6: "Föreningar är amatörmässiga"

Föreningar drivs av människor som gör det för att de vill, inte för att de måste. Det ger ofta mer engagemang, inte mindre. Och föreningar kan anställa proffs precis som bolag kan.

Myt 7: "Det är bara för fritiden"

Vård, skola, omsorg, bostäder, el, bredband, bank, försäkring och mat: alla finns som föreningar eller kooperativ i Sverige idag. Föreningen är en form för hela livet, inte bara för onsdagskvällarna.

Övertygad? Starta en förening eller hitta en att gå med i.